tresexfemsimrishamn

"Bejaka din inre dansidiot" står det på deltagarportalen på 365saker.se. Men det är inte bara din inre dansidiot som måste få komma ut och se sig omkring ibland - du har så många idioter därinne som aldrig får komma ut. En av de viktigaste idioterna är din barnidiot:
När man börjar vara mer vuxen/ungdom än barn försvinner barnet lite i taget. Det liksom lägger sig längt inne i ett hörn av dig och kurar ihop sig. Väntar, sover och täcks av damm. Du plockar alltmer sällan fram barnet eftersom du mognar, och barnet är tillslut bara en stor dammråtta inuti dig. Men nu är det dags att ta fram dammråttan och bli barn igen - i alla fall för en stund.
Idag firade vi min mormor som fyllde år, vilket innebär att hela släkten samlas. Mina två små kusiner lekte med plastdjur, vackra stenar och prinsesskronor. Jag tog tillfället i akt och frågade om jag fick vara med. det slutade med att jag satt med prinsesskrona på huvudet, hade en affär med diamanter och fyllde år varje tisdag. Jag lekte i mer än en timme och hade rikigt roligt. Efteråt kunde jag vara ungdom igen, men barnet i mig hade inte lika mycket damm på sig som innan. Och det är jag glad för.




Jag bejakar min inre barnidiot

I onsdags slutade alla skolor i Simrishamn. Det innebär alltså att det på kvällen blev sommarfestival i parken :D Massa band spelade, vietnamesisk mat såldes, folk skrek, natvandrare vandrade, och jag 365:ade.
I förväg hade jag förberett post-it-lappar med olika uppmuntande budskap, och även post-it's med texten "TILL DIG" på. Jag köpte ca 30 klubbor (1 kr/st) och fäste TILL-DIG-lapparna på dem, och placerade ut dem i Simrishamn på olika ställen. Och oj vad glad jag kände mig! Bara att veta att någon kanske skulle hitta klubban, se texten och förstå att "någon har tänkt på mig, även om de inte vet att de tänkte på mig" gör mig helt glad inuti.
MER KLUBBOR TILL FOLKET!

Innan jag startade den här bloggen 365:ade jag lite för mig själv. Det jag gjorde då, innan jag bestämde mig för att göra en blogg av det hela var:

Peppa med post-it: Jag köpte ett paket med 400 st post-it-lappar, och skrev färgglada, uppmuntrande meddelanden på dem. Dessa placerade jag ut på min skola, Benka Dì (ungdomshus) och på bussar/busshållplatser. Folk blev väldigt glada :D
Efter ett tag började de att försvinna (folk ser ofta papperslappar som nedskräpning, oavsett vad det står på dem), eller flyttas runt. Men jag har många post-it's kvar, så snart är hela stan full av dem igen!

Tankeböcker: När jag först hörde om tankeböckerna i Göteborg var min spontana reaktion att åka upp snarast möjligt med en kompis. Men vid närmare eftertanke visade sig detta vara orimligt, så jag fick nöja mig med att göra egna tankeböcker. Jag hittade tre anteckningböcker hemma och pyntade dem. Sedan placerade jag ut en på Benka DÍ, en på biblioteket och en på en buss som gick mellan Kristianstad och Simrishamn (jag kedjade fast den). Tyvärr försvann boken på bussen efter ungefär en vecka, men jag planerar att ringa och fråga efter den. För de andra böckerna går det bra såvitt jag vet.

Men det tar inte stopp här! Mer kommer ;)

"Äntligen!" skriker Gert Fylking när nobelpristagaren i litteratur tillkännages. Och "äntligen!" skriker jag, och alla simrishamnsbor, när 365 kom till Simrishamn också. Och jag är jävligt glad att det var jag som fixade det.

Simrishamn är en liiten håla, full med pittoreska hamnhus, målade i rosa och gult. Simrishamn ligger i Skåne, vilket resulterar i att 50% av befolkningen säger "hon/han" istället för "henne/honom". Simrishamns största inkomstkälla är tyska turister på sommaren. Simrishamn är en väldigt gullig stad, men inte särskilt kreativ och glad. Inte säskilt 365 alltså. Därför behövs 365 i Simrishamn. För att ändra detta ickekreativa beteende, som måste ha pågått hur länge som helst utan att någon tagit tag i det. Därför behövs en 365blogg i Simpan.
Folk måste sluta tänka, och börja göra istället. Göra något kreativt, något som gör någon annan glad och inte bara dig själv. Och om du själv blir glad är det en bonus, men det är inte därför man göra det. Man gör det för att sprida glädje och skapa en bättre stämning.

Så... därför har jag skapat en 365blogg i Simrishamn. jag ska sprida glädje och göra Simrishamn till en bättre stad. Om du vill vara med blir jag väldigt glad, och om du inte vill fortsätter jag ensam. Det är helt upp till dig, men jag ska förändra. Jag har satt post-it lappar på bussen, lagt ut tankeböcker, lett mot främlingar, och mer ska det bli!
365 är här för att stanna, så tack Navid för att du har fått fler och fler att inse detta och gå med i 365, över hela Sverige.

Tjoho, nu börjar vi!